Sudda ut skillnaden mellan arbete och privatliv – är du alltid tillgänglig?

Svenska män arbetar mycket mer utanför kontorstid än kvinnor. Ändå är de lika tillfreds med balansen mellan det privata och arbetslivet. Det är den överraskande slutsatsen av studien om balansen mellan privatliv och arbetsliv utförd av PageGroup.

Vi talar mycket om det, men finns det verkligen en balans mellan yrkes- och privatliv? Vad betyder det för människor – och är det till och med en omöjlighet i vår tid av ständig uppkoppling?

Under det senaste decenniet har tekniken blivit en ännu större del av arbetslivet, där företag regelbundet förser de anställda med mobiltelefoner, bärbara datorer och ibland surfplattor. Många anställda i Sverige använder även dessa uppkopplade enheter privat utanför kontorstid, vilket ytterligare suddar ut gränsen mellan arbete och fritid.

Vad har detta betytt för vårt intryck av ett liv i balans?

Denna utsuddning av gränserna mellan det som utgör ”arbete” och det som utgörs av ”fritid” påverkar vårt välbefinnande. Hur påverkar denna fråga dagens arbetande befolknings upplevelse av sitt yrkesliv – och sitt privatliv?

PageGroup har beslutat att undersöka detta fenomen genom att genomföra en studie på 459 personer i Sverige under en tremånadersperiod. Resultaten visar ett avsevärt ”utsuddande” mellan det som utgörs av arbetsliv och ”fritid” där 62 procent av Sveriges yrkesverksamma kontrollerar e-posten och 49 procent svarar i telefon utanför kontorstid varje veckodag.

Mer än 73 procent av de manliga anställda i Sverige arbetar utanför kontorstid

Det förefaller som om uttrycket ”alltid tillgänglig” aldrig har varit sannare. Mer än 94 procent av de svarande är utrustade med minst en enhet (mobil, bärbar dator, surfplatta) från företaget. När de tillfrågades om vad de använder enheten till, svarade totalt 45 procent att de använder den endast i arbetssyfte.

Uppgifterna visar att arbetslivet verkligen inkräktar på privatlivet. Mer än 60 procent av de manliga anställda besvarar telefonsamtal under kontorstid inklusive på helger, och mer än 73 procent kollar mejlen. Kvinnliga anställda är lite mer försiktiga på detta område. Knappt 36 procent besvarar telefonsamtal och 53 procent kollar mejlen. 

Den huvudsakliga anledningen till att de arbetar utanför kontorstid är att de har ett ansvarsområde som kräver att de kan kontaktas. Det är fallet med mer än 72 procent av de manliga svarspersonerna och mer än 56 procent av de kvinnliga svarspersonerna.

Inte desto mindre är både manliga och kvinnliga yrkespersoner tillfredsställda med balansen mellan yrkes- och privatliv. Mer än 73 procent av de kvinnliga anställda och nästan 76 procent av de manliga anställda lämnar ett positivt svar. 

Endast 25 procent av de manliga anställda i Sverige arbetar aldrig under semster

Intressant nog sade 55 procent av de manliga anställda att de arbetar ibland under semestern. När det gäller kvinnliga anställda var procentsatsen betydligt lägre, där 38 procent ibland svarade i telefonen, skrev e-postmeddelande eller utförde andra arbetsrelaterade uppgifter under semestern. Av alla kvinnliga anställda sa 46 procent att de aldrig arbetar under semestern, jämfört med endast 25 procent av männen.

Europeiska och svenska arbetsmarknadslagar finns för att skydda anställda från att överanstränga sig och bli utbrända, men uppfyller de sitt syfte? En väg att hjälpa både arbetsgivaren och den anställda att finna en balans är distansarbete. 

Distansarbete: en bra kompromiss?

Genom distansarbete kan anställda arbeta utanför kontoret, vanligen på frivillig basis, genom att använda de uppkopplade enheterna som företaget förser dem med.

En fördel med distansarbete för en anställd (chef eller icke-chef) är den ökade kontrollen över sitt arbetsschema – vilket betyder att den anställda kan få ett jämviktsläge mellan arbetsbelastning och andra ansvarsområden.

Även om denna praxis är välkänd, ser vi i studien att mer än 92 procent av cheferna för närvarande uppskattar denna förmån mer än de anställda (80,6 procent).

Om studien

Urval: undersökningen genomfördes bland ett urval av 459 personer i Sverige, däribland arbetslösa, anställda och chefer.

Metod: urvalets representativitet garanteras genom en justering av uppgifterna (kön, den intervjuades yrke, andelen personer med ett arbete).

Insamlingsmetod: intervjuerna bestod av egenadministrerade frågeformulär som fyllts i online från mars till maj 2019.