Yngre anställda i Sverige umgås mycket mer med sina arbetskamrater utanför kontorstid än äldre. Det är en av de huvudsakliga slutsatserna i studien om relationer i arbete och privatliv, utförd av PageGroup.

Som vi tidigare utforskat i artikeln: ”Blurring work-life communication – are you always on?” (Sudda ut skillnaden mellan arbete och privatliv – är du alltid tillgänglig?) är det tämligen enkelt att förstå hur tekniken suddar ut gränsen mellan arbete och privatliv och hur detta även påverkar nivån av välbefinnande.

Det som är mindre enkelt att utröna är hur blandningen av umgängeskretsarna i yrkeslivet och i det privata även kan påverka välbefinnandet. Och med mer än 97 procent av de svarande på vår undersökning i Sverige som säger att positiva relationer med arbetskamraterna är viktiga för dem, är den här frågan ständigt aktuell.

Mer än 50 procent av unga anställda tillbringar tid med arbetskamrater på helgerna

PageGroup har beslutat att undersöka fenomenet balans mellan arbete och privatliv genom att genomföra en undersökning av 459 personer i Sverige under tre månader. Att separera privatlivet och yrkeslivet blir alltmer komplicerat på grund av uppkopplade enheter, aktiviteter utanför arbetet och vanligt förekommande umgänge utanför kontorstid. Införandet av millenniegenerationen och generation Y har även ändrat jämvikten bland arbetskraften i och med dessa generationers annorlunda förväntningar på vad en arbetsplats ska erbjuda.

Under 2000-talet har 41 procent av de anställda i Sverige kontakt med arbetskamraterna utanför kontorstid. Det kan innebära att skicka meddelanden eller ringa andra om frågor som inte rör arbetet (26,6 %), att träffas efter jobbet i sociala sammanhang (25,4 %), arrangemang på helger (4,8 %) eller till och med att åka på semester med arbetskamrater (3,7 %).

Undersökningen visar även att dessa sociala normer förändras när människor a) blir äldre och skaffar familj och b) får större ansvar på jobbet, vilket belyser att unga människor som anställs har andra drivkrafter när de skaffar sig vänner bland arbetskamraterna. Mindre än 30 procent av personer över 35 år umgås till exempel efter jobbet, jämfört med över 40 procent av dem under 35 års ålder – och nästan tre gånger så många under 35 reser tillsammans med arbetskamrater!

Mer än 50 procent av personerna under 35 tillbringar tid med arbetskamrater på helgerna. För personer över 35 är det bara 25 procent. När familjen blir viktigare utanför jobbet, blir även arbetskamraterna mindre viktiga. Påverkar detta produktiviteten?

Vänskapsband stärker produktiviteten

I dagens Sverige anser nästan 96 procent att goda relationer med arbetskamrater påverkar produktiviteten positivt – där nästan 94 procent samtycker till att detsamma gäller för kontakten med chefen.

Anställdas välbefinnande och förverkligande är verkliga drivkrafter för resultatet. När anställda lär känna och förstår sina arbetskamrater skapar det ett förtroende – och ett band som påverkar professionaliteten positivt. 

Företag förstår detta, vilket är orsaken till att de aktivt uppmuntrar de anställda att träffas på fritiden för sociala aktiviteter anordnade av företaget. Mer än 32 procent av de anställdas familjer har faktiskt träffat arbetskamraterna där mer än 28 procent av aktiviteterna sker på de anställdas initiativ (julfester, sommarutflykter, födelsedagsfester etc.).

Anställda står närmare arbetskamrater än chefer

Som det gamla talesättet lyder finns det inget som är konstant i företagsamhet förutom förändring. Den aktuella inverkan av tekniken och den gradvisa utjämningen av ledningshierarkierna gör att företag genomgår en sorts revolution. För att förbättra resultatet får arbetsgrupper befogenhet att bygga upp en bredare kompetens och att arbeta närmare varandra.

Med det sagt finns det fortfarande en djupt rotad distans i relationerna mellan chefer och de anställda och vice versa. Endast 21,5 procent av de anställda säger att de har kontakt med sin direkt överordnade chef utanför arbetet.

Endast 10,3 procent ringer telefonsamtal eller utbyter meddelanden som inte är jobbrelaterade, och endast 10,9 procent tillbringar tid med dem på kvällstid under veckorna, mer än 15 procent mindre än med arbetskamraterna på samma nivå. Detta faktum räknas fram eftersom statistiken visar att medan nästan 70 procent av de svarande säger att de är vänner med arbetskamraterna och endast 21,8 procent säger att de är vänner med chefen.

Om studien

Urval: undersökningen genomfördes bland ett urval av 459 personer i Sverige, däribland arbetslösa, anställda och chefer.

Metod: urvalets representativitet garanteras genom en justering av uppgifterna (kön, den intervjuades yrke, andelen personer med ett arbete).

Insamlingsmetod: intervjuerna har bestått av självadministrerade frågeformulär som fyllts i online från mars till maj.